Sånglärka (Alauda arvensis) är kanske den fågel som bäst representerar vårfåglarna och är en av dem arter som kommer allra först redan i februari/mars i södra Sverige. Lärkans drill över gärden och åkrar väcker mycket vårkänslor och det lär ha varit så att den som först sköt vårens första lärka och tog med den till kungen i Stockholm blev rikt belönad. Lärkan har alltid varit en ganska vanlig fågel men har på senare året minskat kraftigt inte minst på grund av ändrade jordbruksmetoder i vårt svenska jordbruk.
Sånglärkan är en fågel i familjen lärkor. Den förekommer i Eurasien och Nordafrika, i öppna landskap och ofta på och kring jordbruksmark samt livnär sig på insekter och frön. Sånglärkan framför sin drillande sång under spelflykt då lärkan ryttlar högt upp i luften för att långsamt sänka sig ned mot marken. Sången består av frenetiskt snabba strofer med kvitter, visslingar, rullande toner och härmningar.
I Sverige förekommer arten allmänt upp till Värmland och södra Dalarna. Sånglärkan är dessutom allmän längs Norrlandskusten, men i Norrlands inland är förekomsten glesare och koncentrerad till älvdalar och andra områden med jordbruksmarker. Den svenska populationen uppskattades (år 2010) till 830 000 par. År 2008 fanns endast cirka 35 % av antalet från år 1975 kvar. Minskningen tycks ha varit kraftigast fram till 1980-talets mitt och under perioden efter år 1995 och särskilt markant i de småskaliga mellanbygderna. Under den senaste tioårsperioden har den årliga minskningen uppgått till 2,2 %.
Tätare grödor, snabbare tillväxt, intensivare skötsel av trädor och gräsvallar är de troliga orsakerna till artens minskning i Sverige. Upphört jordbruk och igenväxning kan på kort sikt försämra förutsättningarna för häckning och på lång sikt helt förstöra vissa häckningsområden i svenska skogs- och mellanbygder. Häckningsstudier visar att det oftast är predation som är den viktigaste orsaken till misslyckade häckningar (ofta 70–80 % av alla boförluster). På gräsmarker och trädor är dock kreaturstramp och jordbruksoperationer såsom slåtter, putsning och skörd viktigare faktorer till att lärkan misslyckas med sin häckning.
Ett effektivt sätt att gynna lärkorna i dagens jordbruk har visat sig vara att anlägga lärkrutor – små osådda fläckar i åkern där sånglärkorna kan hitta mat. Exempelvis har man på en gård i England lyckats tredubbla antalet sånglärkor med hjälp av åtgärden.
