Vilket syfte och mål har Tornseglarprojektet Uppsala & Uppland?
– Projektet vill hjälpa tornseglarna, en art som många känner till och älskar men få som inser hur beroende den är av oss människor. Tornseglare lever på vingarna nästan hela sitt liv och livnär sig på luftburna insekter. För att häcka behöver de dock håligheter som naturligt finns i klippor och i gamla träd. Likt andra arter som häckar i hål och spalter har de anammat våra hus som häckplatser. Dessa har, i alla fall tidigare, erbjudit dem utmärkta boplatser högt upp i spalter, ofta under tak, inte olikt klippor. Nu håller vi på och renovera våra byggnader och klimatanpassa dem och därmed stänger vi de flesta spalter och hål för att förbättra isoleringen. Vi lägger om tak och regelbundet byter vi ut teglet, under vilka tornseglare och andra arter kunnat komma in, mot plåt. När vi bygger nytt så tänker vi ibland på gröna tak, men ytterst sällan på djur som behöver spalter på hus för att häcka eller övernatta (tornseglare, fladdermöss etc).
Det egentliga syftet med projektet är att hjälpa tornseglarna genom att kartlägga på vilka hus/byggnader de häckar, informera om häckplatserna och vad som kan göras för att antingen bevara eller skapa nya boplatser. Projektet vill också öka kunskapen om tornseglarna som art samt deras relation till oss, eller kanske snarare våra hus.
– Fokus ligger idag på Uppsala eftersom det är här jag/vi bor och det är lättast att jobba på en skala man kan mäkta med.
Vilka står bakom projektet och hur finansieras det?
– Jag initierade projektet, men utan hjälp skulle det aldrig har funkat och kommit så långt. Eftersom jag engagerat mig i UOF Upplands Fågelskådarna fågelskyddsgrupp blev det ganska naturligt att utveckla det som ett av UOFs fågelskyddsprojekt och söka LONA pengar tillsammans med Uppsala kommun.
Naturvårdsverket finansierar lokala naturvårdssatsningar (LONA). LONA stödet kan sökas av kommuner tillsammans med ideella föreningar. Projektet bidrar med egen finansiering eller ideella insatser och får upp till 50 % bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra projektet.
– I projektet tog vi med Biotopia (tidigare Biologiska museet i Uppsala) också, vilket är en bra samarbetspartner. Det har även blivit ett par personer till som hjälper med inventeringar, kontakter till kommunen och husägare, eller med att granska faktatexter etc. Finansieringen var bra att få, då det underlättar om man kan erbjuda viss ersättning för insatser eller kunna erbjuda holkar färdiga att sätta upp.
Hur kommer det sig att du har engagerat dig extra i just tornseglarnas situation?
– Hur det blev så är svårt att rekonstruera. Det bara blev så. Jag har ett allmänt naturintresse och genom jobbet som biolog med forskningsprojekt som kretsat kring fåglar har det blivit ganska mycket fågelintresse. Sedan bodde vi ett par år i ett kvarter med många häckande tornseglare, ett par direkt ovanför vår balkong, vilket gjorde att man kom rätt nära dessa fåglar. Sedan upptäckte jag att de ofta häckar i spalter under taket som ofta sätts igen, och så leder det ena (intresse för fåglar och naturvård, engagemang i fågelskyddsgruppen) till det andra. Så, nu har det blivit tornseglare för de är fascinerande och karismatiska fåglar. På nått sätt blir man glad och känner energi när man tittar och lyssnar på dem.
Varför är tornseglare en hotad art?
– Tornseglarna är fortfarande relativ vanliga, men de har minskat avsevärt under en relativ kort tid (minskningen skattas med ca 50 % under de senaste 24 åren). I Artdatabankens rödlista från 2020 klassas den som starkt hotad (EN).
Minskningstakten är anledningen till att arten anses som hotat. Orsakerna är inte helt klarlagt, till exempel vet man inte så mycket om vilken roll förekomsten av insekterna spelar som ju är födan. Det finns dock tydliga samband med försvinnandet av boplatser, dvs tornseglarna minskar i samband med husrenoveringar.
Vad gör ni inom projektet rent praktiskt för att gynna arten?
– Vi ser till att inventera, informera, erbjuda holkar, tillhandahålla råd mm. Det finns t ex en inventeringskarta på hemsidan (se http://uof.nu/fagelskydd/tornseglare/), och där finns också information om tornseglaren generellt samt ett par youtubefilmer och en podd som vi skapat. På hemsidan hittar man också fakta om hur man bygger och sätter upp holkar. Vidare har vi köpt holkar (byggs av Kåbo snickeriet i Uppsala) som vi erbjuder intresserade. Vi svarar på mail som kommer med frågor om tornseglare och takrenoveringar. Vi har dessutom köpt holkstenar som kan integreras i fasaden när man bygger nya hus, som just nu väntar på en intressent. Det byggs mycket nytt i Uppsala, och många höga hus, många av de skulle kunna erbjuda perfekta boplatser för tornseglare. Den arkitekt eller stadsplanerare som är intresserad skulle vara först i Sverige med en ”tornseglarvänlig” fasad. I andra länder som t ex Storbritannien, Tyskland, Belgien och Nederländerna finns det flertal projekt som integrerar holkstenar. I Danmark till exempel har de första husen med denna typen av boplatser byggts under förra året.
Så förhoppningsvis kan projektet bidra till att befintliga bon inte behöver förstöras av okunskap och att nya boplatser tillkommer genom uppsatta holkar och integrerade holkstenar.
Vad kan man som privatperson göra för att gynna arten?
– Har man eget hus och planerar renovera eller bygga om, då kan man ta reda på om det finns häckande tornseglare (om man inte redan vet det) och fundera på om renoveringen kan göras utan att störa tornseglarna. Har man häckande tornseglare är det bäst om man kan bevara samma håligheter och spalter och se till att de tillgängliga även efter renovering/ombyggnation. Dessutom behöver arbetena utföras utanför tornseglarnas häckningstid (mitten av maj till mitten-slutet augusti).
Bor man i en bostadsrättsförening och vet om att det finns planer på renovering så kan man kontakta styrelsen och informera om tornseglarna och bidra till att arbeten utförs utan att störa tornseglarna om det är möjligt. Äger man en lada eller annan gårdsbyggnad med äldre tegeltak och taket ska bytas kan man överväga att byta mot nya taktegel istället för plåt, även om det är något dyrare. Finns inga häckande tornseglare på huset kan man sätta upp holkar.
– Läs gärna mer också på http://uof.nu/fagelskydd/tornseglare/ där finns under rubriken ”Information och råd om tornseglare” mer information att hämta.
Hur tror du framtiden ser ut för tornseglarna i Uppland och i hela Sverige?
– Jag hoppas att vi kan bromsa minskningen åtminstone lite genom att vi kan komma igång med att bygga mer faunavänligt när vi bygger nytt. Med bättre fokus på boplatser för hushäckande arter så skulle tornseglarna till och med kunna öka lite.
//RäddaEnArt (Magnus Rignell)
