I december är det lite aktivitet i vår svenska natur. Många av våra fågelarter befinner sig på sina övervintringsplatser och många däggdjur och kräldjur har gått i vinteride. Denna månad får därför gråsäl (Halichoerus grypus) utgöra månadens art. Sälarna är aktiva hela året om förbereder sig som bäst för att föda sina ungar (kutar) som sker i februari/mars.
Gråsälen är den största av Sveriges tre sälarter. Den är också den vanligaste, och finns framför allt i Östersjön. Sedan mitten av 1980-talet har beståndet hämtat sig efter negativ påverkan från jakt och miljögifter. Gråsälen har jagats mycket länge. Från arkeologiska utgrävningar vet vi att redan de första människorna som bosatte sig längs våra kuster utnyttjade sälar och andra marina däggdjur som en resurs.
En vuxen gråsäl kan bli upp till 3 meter lång och väga drygt 300 kilo (hnnarna). Honorna är betydligt mindre och väger 200 kilo som mest. Färgen på pälsen varierar. Hannen är mörkgrå, brun eller svart med ljusa fläckar. Honor och unga djur är ljusgrå med mörka fläckar. De livnär sig på fisk som strömming, tånglake och flundror. En gråsäl kan bli upp till 40 år gammal.
Arten har återhämtat sig kraftigt de senaste årtiondena och nu beräknar man det finns ca 30 000 gråsälar i Östersjön och drygt hälften av dem återfinns i svenska farvatten. Gråsälen finns från Falsterbo i söder till Haparanda i norr. Merparten av gråsälarna återfinns i Stockholms och Södermanlands skärgårdar. Ett litet antal gråsälar återfinns också längs den svenska västkusten. Gråsäl har på grund av att den åter ökat kraftigt flyttats från kategorin Nära hotad (NT) år 2000 till Livskraftig (LC) i de senaste utgåvorna av Artdatabankens rödlista (senaste utgåva 2020).
Det som tidigare varit hot mot arten är jakt och miljögifter. Jakten efter gråsäl har åtminstone i modern tid haft en reglerande effekt, särskilt vintrar när ett stort antal kutar kunde skjutas. Vintern 1913 dödades exempelvis mer än 10 000 kutar i Östersjön. Den allmänna jakten avskaffades 1974 och skyddsjakten för fiskare 1987. Jaktstoppet i kombination med förbud mot användning av PCB och DDT, som kraftigt försämrat gråsälarnas reproduktionsförmåga ledde till återhämtningen. Miljögifterna orsakade skador på sälarnas reproduktionsorgan.