Den 22 april publicerade ArtDatabanken den svenska rödlistan för de kommande fem åren. Antalet arter som rödlistas har ökat med 11 procent sedan den förra rödlistan från 2015. Det går dåligt för fåglarna, där rödlistningen har ökat med drygt 20 procent. Igelkott och skogshare är nya på listan, deras antal minskar så kraftigt att de nu bedöms vara ”nära hotade”. För fem år sedan bedömdes de vara ”livskraftiga”.
Östersjötumlaren har minskat kraftigt, troligen återstår bara några hundra individer. Den bedöms som ”akut hotad”, det är sista steget innan ”nationellt utdöd”. Vargbeståndet har också minskat, bland annat på grund av att illegal jakt bedöms ha ökat och vargen listas nu som ”starkt hotad”.
Rödlistan ger inte hela bilden av hur det går för mängden insekter i Sverige. Man vet att de faktorer i andra länder som pekas ut som orsak till minskningar också finns här. Det gäller bland annat att öppna marker försvinner, användning av insektsgifter och ljusföroreningar. Även jordbruket påverkar, vallodlingar skördas uppemot fyra gånger per säsong i delar av Götaland. Det innebär bland annat att när grödan samlas upp i ensilagebalar hamnar ”betydande delar av insektsfaunan som ändå finns i området i ensilagebalarna”.
Men det händer en del positiva saker. Arter som lämnar rödlistan är ängspiplärka, skäggmes, gröngöling, sånglärka, kungsfågel och brandkronad kungsfågel. Utter och havsörn har det gått väldigt bra för, de ligger på gränsen att vara utanför listan.
